torsdag 29 november 2012

Hos stickisarna.

Imorse kom husse upp med kattburen och matte bäddade i ordning den och David stoppade in mig där.
Sen kom mormor och hämtade matte och mig och vi åkte brummis till stickisarna.
Jag var tyst hela vägen dit så matte funderade om jag ens var med eller om dom hade glömt mig hemma ändå.
Hos stickisarna gick det så bra så. Dom var jättesnälla.
Först tittade hon på mig och sa att hon tyckte att jag hade blivit lite tunnare. Kände lite på pälsen, tittade mig i ögonen och så tittade hon mig i munnen. Tänderna var lite missfärgade tyckte hon men annars såg det fint
ut. Sen ställde hon mig på vågen och konstaterade att jag hade gått ner från 3.3 kg till 2.7.
Jag tror inte det var nåt bra men hon sa inget om det.
Sen såg jag att matte och hon pratade en massa och sen försvann stickisen en stund och matte stog kvar med mig och klappade och gosade med mig. Sen kom det två stickisar in med en massa jox.
Matte såg att dom hade med sig en sån där svart huva att ha på huvet och då var hon snabb på att tala om att eftersom att jag inte hör nåt så kan vi inte ha en sån där huva. Då blir jag bara rädd.
Jag måste få se vad dom gör så att jag inte blir orolig. Så jag slapp huvan.
Och jag satt så snällt när dom stack mig i benet och tog lite blod för att kolla ett nytt njurvärde, lever värdet och sockervärdet. Och så skulle dom även ta nånting som hette sköldkörtelprov. Om man som mig har problem med njurarna så kan man visst även få nånting som hette struma. Jag vet inte vad det är men det lät inte heller roligt. Sen plåstrade dom om mig och så fick jag åka hem och vänta på att få veta vad som är fel.
När jag kom hem fick jag äntligen maaaaaat. Det var så gott så gott så det slurpade jag i mig fort.
Och nu har jag lagt mig på mitt vanliga ställe och ska sova igen.


Blodprovstagning hos stickisarna



Hemma igen och ska sova på mitt vanliga ställe














- Morris

2 kommentarer:

  1. Hej kompis! Hoppas stickisenn kan se till att du ska må bra nu! Vi håller tassarna! NosPuss Wikki

    SvaraRadera
  2. Ja vi hoppas att stickisarna kan fixa det här nu. Matte behöver ju oss båda nu för hon mår visst inte så bra har farbror doktorn sagt.

    SvaraRadera