fredag 30 november 2012

Stickisarna har ringt.

Idag ringde stickisarna och meddelade provsvaren. Njurvärdet låg på 275 och i April när vi var in låg det på 273 så det var inte nån direkt förändring där så det var ju bra.
Sockervärdet var bra och levervärdet också så det var inget som var tokigt där heller.
Så hon tyckte att vi skulle fortsätta med fodret och medicinen precis som vi har gjort hittills och vänta på svar på sköldkörtelprovet. Och så skulle hon titta om jag läckte protein i blodet. Sen ville hon nog låna mig en hel dag och försöka få ett urinprov för att se om jag läckte protein i urinen också.
-Morris

torsdag 29 november 2012

Hos stickisarna.

Imorse kom husse upp med kattburen och matte bäddade i ordning den och David stoppade in mig där.
Sen kom mormor och hämtade matte och mig och vi åkte brummis till stickisarna.
Jag var tyst hela vägen dit så matte funderade om jag ens var med eller om dom hade glömt mig hemma ändå.
Hos stickisarna gick det så bra så. Dom var jättesnälla.
Först tittade hon på mig och sa att hon tyckte att jag hade blivit lite tunnare. Kände lite på pälsen, tittade mig i ögonen och så tittade hon mig i munnen. Tänderna var lite missfärgade tyckte hon men annars såg det fint
ut. Sen ställde hon mig på vågen och konstaterade att jag hade gått ner från 3.3 kg till 2.7.
Jag tror inte det var nåt bra men hon sa inget om det.
Sen såg jag att matte och hon pratade en massa och sen försvann stickisen en stund och matte stog kvar med mig och klappade och gosade med mig. Sen kom det två stickisar in med en massa jox.
Matte såg att dom hade med sig en sån där svart huva att ha på huvet och då var hon snabb på att tala om att eftersom att jag inte hör nåt så kan vi inte ha en sån där huva. Då blir jag bara rädd.
Jag måste få se vad dom gör så att jag inte blir orolig. Så jag slapp huvan.
Och jag satt så snällt när dom stack mig i benet och tog lite blod för att kolla ett nytt njurvärde, lever värdet och sockervärdet. Och så skulle dom även ta nånting som hette sköldkörtelprov. Om man som mig har problem med njurarna så kan man visst även få nånting som hette struma. Jag vet inte vad det är men det lät inte heller roligt. Sen plåstrade dom om mig och så fick jag åka hem och vänta på att få veta vad som är fel.
När jag kom hem fick jag äntligen maaaaaat. Det var så gott så gott så det slurpade jag i mig fort.
Och nu har jag lagt mig på mitt vanliga ställe och ska sova igen.


Blodprovstagning hos stickisarna



Hemma igen och ska sova på mitt vanliga ställe














- Morris

tisdag 27 november 2012

Liten uppdatering.

Imorse när jag som vanligt satt på diskbänken och väntade på att få min morgon medicin så kom matte med den där blixtmackapären och blixtrade och hade sig.
Och i eftermiddag när hon kom hem hade hon sån där god blötmat med sig till mig. Det smakade så mumsigt så. :) Och så berättade hon att på Torsdagmorgon ska vi till stickisarna igen och kolla mitt njurvärde och lite sånt där. Matte hade varit och pratat med dom idag för hon tycker att jag sover så mycket och har blivit geggig i ögonen igen. Egentligen skulle jag ha blivit kallad i Augusti men det hade blivit nåt knas så det hade inte blivit av.Tur att matte gick iväg och påminde då. :)

I väntan på morgonmedicinen


-Morris

torsdag 15 november 2012

Det luktar misstänkt....

Här om dagen var matte iväg till en granne och hälsade på en stund med den där blixtmackapären som hon mestadels springer runt med. Och när hon kom hem så tyckte jag att hon luktade lite konstigt.
Det var inte bara skällis hon luktade, utan det var något annat också.
Misstänksamt gick jag fram och nosade på mattes händer.. och jo... det luktade.... det luktade små-jamare!
Snart kommer hon väl hemsläpandes med en sån där pytteliten som piper och jamar och hittar på en massa hyss.... (och så får vi stora katter skulden och får skäll.)


Fyra söta, små kissemissar. 4 veckor gamla.



-Maja

måndag 8 oktober 2012

Myskorvar

Sen den där nya soffan flyttade in här i lägenheten har ju inte vi haft nåogt gömställe längre.
Soffan är så låg att vi varken kan komma in under den eller bakom den.
Men nu har vi hittat ett litet krypin där vi kan gömma oss när vi vill. Det finns en liten hylla på det nya vardagsrumsbordet. Där brukar vi ligga i omgångar. Men idag kunde vi faktiskt samsas om utrymmet.
Matte tyckte att vi såg ut som två myskorvar där vi låg och sov.


 





- Morris

söndag 16 september 2012

Hemester.

Imorse vaknade den lilla tvåbeningen och sa att han ville åka till sin kompis Connie och leka. Gissa om han var snabb med att äta sin frukost och klä på sig och stog i hallen och hoppade och stampade och tyckte att husse skulle skynda sig! Det gick med räserfart.
Han vart borta hela dagen dessutom så vi fick en lång och välbehövlig hemester.
Och det var så mysigt att få ha både soffan, matte och husse helt för sig själva och bara latat oss!
Innan vi somnade till så tvättade jag Morris lite grann och jag vet inte om matte fick nåt i ögat eller nåt för hon började torka sig väldigt mycket. Och hon sa att hon tyckte vi var så söta när vi låg tillsammans bredivd henne och sov, så hon fotograferade oss och hon var så lycklig över att Morris och jag blev så bra kompisar iallafall.


Yin & Yang




- Maja

onsdag 22 augusti 2012

Det händer saker...

Tassistenten har varit på semester i kattiljoner dagar så vi har fått överleva utan att hon tassat ner saker här åt oss. Men nu har hon äntligen kommit tillbaka.

Det har hänt lite saker här sen sist. Både matte och husse blev ju smittade av den där städbacillen och blev jättesjuka. Och så kom dagen som vi alltid varit rädda för: Dom började städa bort möbler!
Den här gången var det sofforna i vardagsrummet som dom helt plötsligt en dag tog ut på glasverandan och ställde där. Sen tog dom bort det lilla bordet i hörnet också. Strax efter det kom husse och en av grannarna med en annan soffa som dom byggde ihop.
Den var jättestor och såg väldigt bekväm ut. Och mysiga filtar la dom över hela soffan också.
Vi gömde oss i sovrummet och smygtittade lite då och då för att se om det var nåt mer som skulle hända.
När matte och husse gick iväg med dom gamla sofforna så smög vi oss ut och undersökte nya soffan och upptäckte till vår stora fasa att vårat gamla gömställe bakom soffan inte längre fanns. Jamarns! Vart ska vi nu gömma oss för den lilla tvåbeningen när han härjar?!
Det gick några dagar och vi trodde att allt hade lugnat ner sig här hemma.
Men helt plötsligt började dom flytta bort bordet i vardagsrummet och sen kom det ett nytt.
Så nu ser det väldigt annorlunda ut här hemma.


Nya soffan och bordet

Matte har börjat oroa sig lite för två av sina grannars katter också. Det verkar inte som att deras husse och matte vill ha dom kvar för dom får aldrig komma in nån gång. Dom är ute hela dagarna och nätterna och dom verkar lite hungriga. Så idag gick matte ut med en skål och skulle se om dom ville ha.
Och dom kastade sig över skålen och åt som om dom aldrig hade sett mat förut.
Medan dom satt där och mumsade i sig maten började matte grubbla över hur det här ska bli till vintern....
Det är inte bara matte som börjat oroa sig för dom här kissarna, även andra grannar har börjat oroa sig lite.
Det är ju fina och mysiga kissar hörde jag matte säga idag. Och då började vi fundera på om matte tänker öppna hotellverksamhet här hemma för dom där kissarna.

Oskar och Vanessa

Oskar
Vanessa






- Maja & Morris




söndag 24 juni 2012

Den stora städbacillen slog till.

Igår kom den dagen jag har bävat för. Matte och husse blev smittade av den där farliga städbacillen och dom blev jättesjuka den här gången. Jag har aldrig sett dom så sjuk nån gång. Det var riktigt läskigt!
Först gick dom ner till källartrollen och skulle visst städa bort dom tror jag. Och det måste ha varit väldigt många troll för dom var borta i många timmar. Husse var alldeles trött och slut och svettig när han kom tillbaks och matte nös, snorade och hostade. (Jag misstänkte att matte vart allergisk mot dom där trollen, men jag sa inget.)

När dom kom upp så började dom rensa ut en massa från glasverandan igen och då började jag ana att nu var det riktigt allvarligt. Så jag försökte hålla mig undan så mycket som möjligt. Jag skickade Morris att smyga och checka läget lite då och då så man visste om man skulle våga sig fram eller om det fanns risk att man själv blev bortstädad i den här jätterensningen.
Husse gick ner i källaren med lite saker, somliga saker kastade han och sen drog dom fram snabeldraken och flyttade möbler och härjade och grejade kom Morris och berättade. Kattonger som var både tomma och fulla kom och gick. Husse hamrade och spikade upp nånting på väggen, sen lagade han fönstret som håller myggor och flugor ute men som släpper in friskluft här hemma. Sen började han ta bort benen på bordet som har stått där ute....(??) och så ställde han ner det i källaren. Jag började fundera, varför jagar dom bort källartrollen och sen ställer ner ett matbord åt dom? Det verkade skumt det där.

Framåt mitt i natten ungefär var dom färdig och satt som två 16-åriga katter i varsin soffa och jamade om att dom hade ont överallt och husse såg ut att behöva hjälp att gå till och med.
När det hade lugnat ner sig vågade vi oss äntligen fram och vi väntade på att husse och matte skulle bli frisk igen. Det brukar ju gå fort att tillfriskna från den där bacillen.
Men i morse när dom vaknade så hann dom knappt äta frukost innan dom satte igång igen!
Först åkte dom iväg och handlade och sen när dom kom hem igen så började husse bygga ihop det dom hade köpt ute på glasverandan medan matte gick lös på skrubben.
Hon släpade fram kattongen med julsaker och jag tänkte att nu har matte blivit tokig... det är väl inte dax för det än!? Det är ju inget sånt där vitt på marken än och inte är det kallt heller.
Och så hällde hon ut alla julsakerna på golvet och började sortera och hade sig. Sen stoppade hon ner allt i två andra kattonger, sen tog hon med sig snabeldraken in skrubben och matade honom. Sen ställde hon tillbaks kattongerna med julsakerna i skrubben. Och så fortsatte hon att plocka upp saker ur andra kattonger och stoppa tillbaks dom i nya kattonger och sen ställa in dom tillbaka i skrubben.
Under tiden passade Morris på att provsitta i en av kattongerna som var tom. Jag blev lite orolig att han skulle bli undanskyfflad i källaren eller i skrubben om han satt kvar men matte lät honom vara.
Efter en stund bestämde han sig för att provligga den också, och då somnade han.


Provsittning. Betyg: Godkänt
Provliggning. Betyg: Mycket väl godkänd











När matte var klar med sitt joxande och hade matat snabeldraken (som måste ha börjat bli lite mätt vid det här laget tyckte jag) så började hon riva ut kläder ur skrubben och stoppade i en annan kattong.
Men den ställde hon inte tillbaka i skrubben, den fick grannen komma upp och kika i och ta kläder om hon ville ha. Sen blev det fler grannar som också ville ha kläder.
Husse verkade ha börjat pigga på sig från städbacillens smitta för han satt ute med grannarna och hade trevligt medan matte städade undan lite mer saker som låg utspridda här och där i lägenheten. Och så matade hon snabeldraken ännu en gång. Men sen var det nog färdigt tror jag för matte har inte gjort nånting mer sen.
Nu hoppas jag att matte blir frisk igen. Men jag undrar ja... jag ser redan hur hon går och sneglar på städskåpet och alla köksskåpen.......
- Maja





tisdag 19 juni 2012

En rosa och grön överraskning.

Idag när matte kom hem så hade hon en liten överraskning med sig till mig. Jag blev så glad och nyfiken så jag vill helst undersöka den på en gång. Den var grön och rosa och luktade jättegott!
Medan matte satt och letade efter nåt i ett skåp ställde hon min överraskning på golvet bredvid sig.
Då var jag snabbt framme för att äntligen få sätta tänderna i den. Och då blev matte JÄTTESUR på mig och FRÄSTE åt mig!!!! *fnys* Hon vet ju att jag älskar rosor!



- Maja

söndag 17 juni 2012

Tassistenten bortrest

Igår åkte våran tassistent bort. Fast det är ju inget konstigt med det hon kommer ju alltid hem sen ju.
Men igår kom hon aldrig hem! *morrhårsdarr* Vi väntade och väntade jättelänge men hon kom inte hem. Det blev mitt i natten och vi gick här och väntade och började bli orolig att vi skulle få sova i mattes säng själva. Vilket vi också fick. Det var jättekonstigt.
Idag kom hon däremot hem och hon luktade både andra katter och dessutom skällis! Och hon talade om att hon hade åkt gammel-brummis från utlandet med några kompisar.
Den där skällisen är vi inte så oroliga för men en av de där andra kissarna verkade ha fattat tycke för matte.
Han hade legat på hennes bröst halva dagen idag och läst bok med henne. *fnys* En sån där inställsam kisse förståss då.....


Stitch läser bok med matte


- Maja & Morris

måndag 11 juni 2012

Dumburken.

Vi har varit lite oroliga för matte här på sista tiden. Allt har varit som vanligt här hemma. Tills i fredags.
Då blev hon så där farligt arg helt plötsligt och nästan tänkte kasta ut "dumburken" som hon kallar den där stora mojängen som hon och husse brukar titta på ibland. Och nu var visst den där burken extra stygg tyckte matte för den visade bara en massa fotboll och det gillade hon inte alls. Hon fräste och morrade massor om att den bara visar sån dynga i massor av timmar i flera veckor och förpestar tillvaron för nu har hon ingenting att titta på bara för det. Och hon var så arg att hon sa att hon skulle ha party och festa om rejält när allt det där eländet ÄNTLIGEN var slut.

Igår var hon så arg på den där dumburken när den inte visade nånting annat än fotboll att hon tillslut, jättesent på kvällen, ställde sig och skurade hela badrummet i en timme.Och husse körde hon ut i köket så han fick städa lite där ute. Det som blev kvar där tog matte idag.
Och så ringde hon till sin mamma och frågade om hon och Peter skulle iväg på bingo ikväll för då ville matte följa med. Hon har visst lessnat på att den där burken inte visar något roligare för henne tror jag.
Sen har hon varit ute på glasverandan och morrat och gruffat och vill rensa ut mera där. Och hon har börjat prata om att gå ner till källaren och börja riva ut saker därifrån också. Det har jag aldrig hört henne säga förut så nu börjar jag bli riktigt orolig för henne.
Det kanske är bäst att jag varnar den där dumburken att snart är nog hans sista stund kommen för jag ser hur hon sitter och blänger ilsket på den. Rätt som det är så hoppar hon nog på den och kastar ut den.....

- Maja

lördag 12 maj 2012

Hockey VM

Jag gör så här när matte tittar på hockey. Det är tur att jag är döv....  :)


Morris


- Morris

tisdag 1 maj 2012

Fjäderkottletter.

Imorse hörde jag ett välkbekant ljud på balkongen. Det var dom där fjäderkottletterna som bosatte sig här för nån sommar sen. Imorse kom dom och hälsade på och frågade om dom fick hyra in sig här igen.
Men matte ville inte höra talas om det och sprang upp ur sängen och skrämde iväg dom. Jag tror inte att hon gillar dom för jag hörde hur hon mutttrade nåt om "äckliga duvor". 

Sen hade jag lämnat en liten överraskning utanför tröskeln till sovrummet inatt också. En spya. Så när matte klev upp och gick ut ur sovrummet trampade hon rakt i den och var nära på att halka omkull. Jag satt och fnissade lite åt henne men matte blev inte alls glad. Hon sa några fula ord och muttrade att det var ju tur att hon inte hade hunnit moppa golven än. Hon har tydligen bestämt sig för att drabbas av den där städbacillen idag igen för det ska visst komma en massa folk hit idag. Den lilla tvåbeningen i hemmet här, David, fyller tydligen 5 år idag. Hoppas att man får nåt gott och mumsa på idag då.


- Maja

fredag 27 april 2012

Den store medicinmannen

Just nu önskar jag att den store medicinmannen Findus vore här. Han var gammal och vis och kunde alltid göra matte glad och pyssla om henne när hon inte mådde bra i själen. Matte hade behövt honom nu.
Undrar om den store katten i himlen hör mig om jag frågar snällt om vi kan få Findus tillbaka? *funderar*

Den store medicinmannen Findus 2006-06-23




- Maja

onsdag 25 april 2012

Vad är det här nu då?

Nu har dom visst möblerat om här i våran blogg. Sånt tycker vi inte om. *morr och fräs*
Jag tycker att man själv ska få välja om man vill ha en uppdatering eller inte.
Nåjam... nu har mattes lilla tvåbening (som inte är så liten längre) hamnat på youtube.
En liten filmsnutt som matte filmade när han var 3 år gammal. Och nu fyller han snart 5. Tänk vad tiden går fort. Nu känner jag mig riktigt gammal ju. :S

http://www.youtube.com/watch?v=Jkj6DoAPnJY

- Maja

torsdag 19 april 2012

Hemester

Idag har vi tagit hemester.....


Lata dagar i solen
Maja lånade Findus campingtält



Och Morris tog "kossan"

Ha en bra dag önskar

Maja och
Morris



 - Matte

tisdag 17 april 2012

Känner mig nästan kunglig.

Idag kom mormor hit med lite saker som hon rensat ut ifrån källaren. Bland annat mattes gamla korgstol som matte hade när hon var liten. Den har efter årens lopp förvandlats från fåtölj till en pall.
Den tog jag nu så här på kvällskvisten för att provligga. Den får klart godkänt. Nu känner jag mig som en kung.  :)

Kung Morrison på sin tron

- Morris

lördag 14 april 2012

Morris dag och Njurvärdet

Igår var det min dag. Det var ett år sen jag flyttade in här hos mina tvåbeningar då. Så nu säger dom visst att jag har haft födelsedag och skulle då vara 4 år. Det firades med tonfisk.
Sen ringde stickisarna och meddelade njurvärdet för matte.
Första värdet som jag hade när jag kom in var på över 300 och nu hade resultatet sjunkit till 274 så det gick åt rätt håll. Både matte, husse och jag blev så glada för det. 
Om 3 månader ska jag tillbaks på en ny kontroll och då ska dom även ta urinprov på mig igen.

- Morris

torsdag 12 april 2012

Återbesöket

Igår var det dax för ett besök hos stickisarna igen.
Dagen började med att husse plockade bort våran mat och vi fick gå och vara hungriga heeeeela dagen. *knorr i magen* Sen packade matte in mig i buren och så fick jag åka brummis.
Hos stickisarna fick jag komma in på en gång och jag fick samma sticks som första gången jag åkte in dit.
Hon var jättesnäll så det kändes lite lugnt och tryggt iallafall, även om jag rymde ifrån bordet och sprang runt lite på golvet när buren öppnades. Men stickisen lyckades få tag på mig tillslut ändå.

Hon klämde och kände på mig och tyckte att min päls både såg och kändes bättre ut nu än förut. Och ögonen såg också mycket bättre ut tyckte hon. Jag har ju inget geggs kvar där alls, lite i ena ögat bara men annars ser jag så bra ut så. Sen vägde hon mig och jag vägde fortfarande bara 3.3 kg och det tyckte hon ju var lite lite. Och hon hade gärna sett att jag gått upp lite i vikt. Men så länge jag inte gick ner var det ju bra iallafall. Men det blev visst prat om att prova lite annat foder också ifall det var så att jag inte tyckte om det fodret vi hade nu. Och blötmat tycker jag ju inte om heller, inte det som jag har fått provat iallafall.
Men jag skulle få prova nånting nytt lät det som. Undrar vad det blir för nåt då....
Sen kom en annan stickis in och tog bort päls på mitt ben och stack mig i benet och försökte få ut lite blod.
Och hon fick väl ut lite grann tillslut.

Matte pratade också om det där blodet som hon hittade på golvet nedanför sin säng och dom små bloddropparna. Men stickisen hittade liksom ingen förklaring till det heller.
Det fanns ju inget blod i lådan och inte i kräkan heller. Och inga sår nånstans på nån av oss som kunde ha blodat. Och ingen av oss har mått dåligt heller utan vi busar och leker eller latar oss som vanligt.
Sen fick jag åka hem och äta mat!!!! Och som jag hade längtat efter det alltså! Det var så gott så.
Nån gång idag kommer stickisen att ringa och tala om hur njurvärdet såg ut. Matte väntar med spänning.
Och nu ska jag kräva frukost av matte för jag vll ha mera mat.


- Morris

lördag 7 april 2012

Återbesök.

Här om morgonen lyckades vi skrämma både husse och matte lite grann. Någon av oss, jag säger inte vem, gick upp och kräktes på golvet tidigt på morgonen. När husse och matte vaknade sen och skulle torka upp det såg husse att det såg ut som att det var bloddroppar på golvet i vardagsrummet. Det var små bloddroppar hela vägen från hallen, in i vardagsrummet och in i sovrummet. Och på golvet nedanför mattes säng, i höjd med huvudkudden, fanns en lite större blodpöl.
Matte blev väldigt orolig och sprang och tittade på både Maja och mig men hittade ingenting nånstans som kunde blöda. Matte var riktigt orolig och har följt efter oss och spanat på oss sen dess. Men hon har inte hittat några fler blodprickar nånstans.

Senare under dagen kom det ett brev i brevlådan där det stog det att jag skulle på återbesök hos stickisarna.
Matte blev glad för hon vill visst att jag ska bli ordentligt uppföljd. Hon är rädd om mig min matte. :)
Och inatt gjorde jag nånting som Maja har varnat mig från att göra. Jag smög upp och tog Findus sovplats bredvid mattes huvudkudde...... *morrhårsdarr och pälsresande* Men ingenting hände!
Matte bara vände sig om och tittade förvånat på mig. Och hon lät mig ligga kvar. Men jag tror att Maja blev lite sur på mig för att jag tog Findus sovplats. Jag tror att hon hade siktat på att ta den men inte riktigt vågat.

Idag har jag förresten hjälpt matte i köket när hon skulle plocka in disken i diskmaskinen.

Diskhjälpen Morrison


- Morris

onsdag 28 mars 2012

Latmasken kom krypandes.

Matte har visst drabbats av nån sorts mask... latmask tror jag att den hette. Men det kanske blir så efter att först har smittats av den där städbacillen?
Och nu har Morris fått sluta äta blötfoder också och vi får äta tonfisk varje morgon och kväll istället. *slurp*
Det är jättegott! Fast Morris gnäller lite över att hans mat alltid smakar konstigt och att min är mycket godare. Jag förstår inte vad han pratar om. Men det är säkert för att matte blandar ner något pulver i hans mat som gör att det smakar konstigt. Men vi får ju så lite tonfisk ju!!!! Vi får ju bara några teskedar. Vi vill ju ha mer ju. Men nehe, det får vi inte. Istället har vi fått ett annat torrfoder som matte pekar på och säger att vi ska äta istället. Men det är ju inte lika gott som tonfisk ju..... *SUCK*

Nåjam.. idag köpte matte iallafall lite godis åt oss som vi fick smaka. Det var jättemumsigt det också.
Jag tror matte var på bra humör idag eftersom hon kom hem med godis åt oss.
Vi har fått vara utan godis jäääääättteee läääääänge ju!

Nu ska matte gå och sova ser det ut som så det är väl bäst att jag följer med in och nattar henne.

- Maja

onsdag 7 mars 2012

Slödag.

Jag ska visst vara glad att jag är döv. Maja snarkar alldeles förskräckligt säger matte.....






- Morris

söndag 4 mars 2012

Den där städbacillen slog till igen.

Igår slog visst den där städbacillen till igen och den här gången smittade den både husse och matte. Och tänk, dom blev jättesjuka! Jag trodde nästan att hela hemmet skulle försvinna den här gången. Det var riktigt pälsresande att se när dom satte igång, så vi gick och gömde oss.. för säkerhetsskull.
Husse och matte gick ut på glasverandan och med buller och bång satte dom igång att kasta massor av saker, flytta på andra saker och stoppade vissa saker i kattonger. Blev det nånting kvar? Ingen av oss vågade oss ut och kika. Tänk om vi skulle hamna i en kattong då?
Hela dagen höll dom på och sen skulle visst husse mata snabeldraken för han var tydligen hungrig igen.
Efter ett tag kom matte in med Findus gamla campingtält och lite bollar och en råtta och ställde det i vardagsrummet. Men vi vågade inte undersöka dom sakerna riktigt än. Det kunde ju vara ett sätt för matte att vilja locka fram oss bara och sen stoppa oss i en kattong. Bäst att stanna kvar där vi var.

Efter jättemånga timmar började det lugna ner sig och då vågade vi oss fram och med stora ögon gick vi ut på glasverandan och tittade.... Det fanns ju nästan ingenting kvar! Felix blåa hus stog kvar iallafall och det var massor med plats nästan överallt nu. Det blev ju riktigt fint det där, stora ytor att busa på och sånt.
Ändå sa matte att det skulle försvinna mer saker sen. Ska det inte finnas nånting kvar då undrade vi för nu kan det ju liksom inte försvinna så mycket mer väl?
Sen började husse och matte prata om att ha gräsmatta där ute. Jag började fundera på om dom hade blivit helt galen av den där städbacillen. Hur skulle det där gå ihop? Jag blev tvungen att lyssna lite extra noga och tillslut förstog jag att det handlade om en matta som såg ut som en gräsmatta som dom pratade om.
Undrar just vad det kan tänkas vara för nåt ja..... är det mjukt och fluffigt åt tassarna? Inget stickigt?

Det lilla som blev kvar


- Maja

lördag 25 februari 2012

Städdag

Idag var det tydligen dax att mata snabeldraken igen. Både Morris och jag höll oss undan då utifall att han får för sig att äta upp oss. Man vet aldrig med sånna där snabeldrakar inte.....
Nåjam. När matte hade matat klart honom vågade vi oss fram igen och då moppade hon golvet.
Då brukar faran vara över. Men den där moppen känns också lite opålitlig men den är inte lika farlig och äter inte upp oss iallafall.
Sen vet jag inte om matte blev smittad av den där bacillen "städ-mani" eller nåt sånt för hon bara fortsatte och fortsatte att städa. Det var riktigt pälsresande att se henne så där! Hon dammade lite här och där och så låg hon på golvet i badrummet och torkade i alla hörn och skrymslen hon kom åt. Morrhårsdarr!
Sen fortsatte hon och städade i badkaret, handfatet och toaletten också. I två timmar hade den där "städ-mani" bacillen ett fast grepp om matte. Men sen blev hon nog frisk för hon slutade att städa.

Morris och jag gick en liten inspektionsrunda för att se att hon städat badkaret grundligt och sen var jag tvungen att provligga i handfatet också. Och Morris gick och la sig i mattes säng för det var svalt och skönt inne i sovrummet. Balkongdörren står öppen dygnet runt nu.

Inspektionsrunda pågå
Provliggning

Morris är trött i mössan
Och det var nog tur att vi tog en liten tupplur så där på kvällskvisten för sen blev det full rulle här hemma.
Det kom några tvåbeningar hit och dom hade sånna där små, hemska tvåbeningar med sig.
En lite större och en lite mindre... och så David. Det blev lite för mycket så jag och Morris bosatte oss under soffan för säkerhetsskull. Ja, vi kom väl fram och visade oss lite medan dom där små tvåbeningarna var instängd i Davids rum och möblerade om och dansade träskodans.
Efter många timmar åkte tvåbeningsfamiljen hem och matte och husse fick städa i Davdis rum och sen skulle dom stoppa honom i säng. Och det var inte en minut försent tyckte jag.
Han klev upp klockan 03.00 imorse berättade matte och nu hade han alltså varit vaken i 19 timmar i sträck.
Det var visst väldigt många timmar fick jag förklarat för mig. 

Nu är både matte, husse och vi trötta efter den här dagen så nu ska vi nog..... Zzzzzzzzzzzzzzzz........
- Maja

onsdag 22 februari 2012

Lite skillnad

Matte har sagt att det redan märks en väldig skillnad på mig sedan jag började äta min speciella diet.
Förut var jag alltid geggig i ögonen och nu är jag så fin så.  Tänk vad lite ny mat kan göra för hälsan!


2011-11-18
2012-02-22


- Morris

fredag 17 februari 2012

Stickisarna igen

Idag kom husse och gav mig lite mat och sen hämtade matte den där buren igen och stoppade in mig i den. Maja blev riktigt orolig och jag med för den delen.
Sen fick jag följa med ut och åka brummis en lååååååång stund. Och hela tiden låg jag stilla och snällt i buren och sa inte ett jam. När vi äntligen kom fram så fick jag sitta och vänta en stund innan jag fick komma in i ett rum och när jag blev utsläppt ur buren förstog jag att jag var hos stickisarna igen.
Sen kom två snälla tanter in och pratade och tittade lite på mig och så knappade en av dom på en stor manick som såg lite mystisk ut.
Sen gick hon och hämtade något mjukt att ligga på åt mig och så fick jag ligga på rygg medan matte höll i mig på överkroppen och gosade med mig. En av stickisarna höll i mina bakben och den andra stickisen kom med nån manick som burrade mig på magen... sen blev det väldigt kallt. När jag tittade såg jag att en massa päls på min mage var borta!!!

Men jag låg stilla och snällt iallafall. Till och med när dom hällde något kallt på min mage och kom med en annan liten manick och drog över magen. Och så fick jag se min mage hur den såg ut inuti på en stor tv.
Det var riktigt spännande. Men stickisen såg att min vänstra njure inte såg så pigg och frisk ut. Den var full med ärrvävnad sa hon och kallade det för skrumpnjure. Jag vet inte vad det är men det låter inte som något bra iallafall. Och det var det inte heller sa stickisen. Men min andra njure såg finare ut. Vilken tur att jag hade två iallafall då tänkte jag. 
Sen stack dom mig i magen med nånting och tog ut mitt kiss så jag inte behövde gå på lådan heller.
Kisset såg utspätt ut sa hon och så skulle dom kolla kisset. Märkliga dom här tvåbeningarna tycker jag.... dom är som besatt av allt sånt som ska vara i lådan tycker jag.

Hursomjam så fanns det inga baciller och sånt där i mitt kiss men dom skulle kolla något som hette proteiner också. Det hade något med min sjuka njure att göra. Om jag läckte ut sånt eller inte.
Sen kom den andra stickisen in igen och skulle ta ett blodtryck på mig också. Och det såg bra ut så jag behövde ingen medicin mot det. Men jag skulle få en speciell mat och så något pulver att blanda med maten. Undrar om det är någe gott..... Sen får jag vänta på det där proteinjoxet och se vad det visar.
Innan vi skulle åka hem kom en stickis in igen och skulle ge mig dropp ifall jag var uttorkad.
Det var lite obehagligt när hon stack mig i nacken för jag fick en bula i nacken.
Stickisarna var så imponerade av mig för att jag var så lugn och snäll och inte sa ett jam under hela tiden dom stack mig och joxade med mig. Mycket beröm fick jag minsann. :)
Sen fick vi se vilken mat jag ska äta och sen fick vi åka hem. 

Väl hemma möttes jag av Maja som kom springandes emot mig och gjorde en nosologisk undersökning av mig innan buren ens hade öppnats. Och hon ville minsann veta ALLTING som hade hänt.
Hon blev så glad att jag äntligen fick komma hem igen. Och det är skönt att vara hemma igen också.
Jag är lite trött efter resan men jag har orkat vara uppe och tassa lite iallafall. Fast jag vill gärna ha lite lugn och ro.

Rättar till pälsen


- Morris

torsdag 16 februari 2012

Zzzzzzz

Ha en jamarns bra dag!  Zzzzzzzzzzzzzzzz............




- Maja & Morris

onsdag 15 februari 2012

Äter

Igår blev matte glad. Jag åt nämligen en halv burk av mitt specialfoder och Maja fick inte smaka alls. Hon satt och såg sur och avundsjuk ut hela tiden. *haha*
Hon fick bara äta sista slicken så hon var väl kanske lite nöjd iallafall.
Men jag tycker att matte har betett sig lite konstigt nu på sista tiden. Så fort att jag går till lådan och ska ha min lilla privata stund för mig, så kommer hon och springer efter mig och står och tittar på mig. Och så har hon med sig nånting som prasslar och är genomskinligt som hon sätter på ena tassen. Men hon går därifårn igen och ser så besviken ut när jag bara gör nummer 1. Det är lite mystiskt det där tycker jag.....

Nåjam... idag har Maja och jag inte gjort så mycket faktiskt. Vi har mest legat i soffan och vilat lite.
Vi tog den stora soffan och matte fick ta den lilla. (Vi är ju faktiskt två och tar större plats än henne.)

 






- Morris

tisdag 14 februari 2012

Alla hjärtans dag

(¯`♥´¯) .♥.•*¨`*♫.•
´*.¸.•´♥ Ha en bra alla hjärtans dag. Nosgos på alla!!!!!





- Maja & Morris

söndag 12 februari 2012

Det var en gång....

Historien om oss börjar egentligen den 19 November 2005.
Jag (Maja) bodde då hos några andra tvåbeningar och jag minns att dom hade en hemsk liten tvåbening som var så stygg på mig. Men sen fick visst inte dom här tvåbeningarna bo kvar och jag kunde inte följa med dom heller, så dom gick till sina grannar och frågade om dom kunde förbarma sig över mig. Matten i huset var det inga bekymmer med, hon var så glad så. Annat var det med hussen... han såg allt annat än glad ut.
Till råga på allt så fanns det redan två andra kissemissar i huset också.
En jättestor och läskig farbror som kom fram och röt åt mig det första han gjorde: "Det är jag som är basen!"
Efter en liten stund kom en annan, lite mindre farbror fram. Han smög sakta, sakta fram mot mig så att surgubben inte skulle se och sträckte fram nosen mot min och viskade "hej?".
Efter ett tag fick jag veta att den jätteläskiga farbrorn hette Findus och den lilla, snälla farbrorn hette Felix.
Och det blev Felix som fick uppfostra mig. Findus ansåg nämligen att han hade lärt Felix allt han kunde och därför var det bara naturligt att Felix fick uppfostra mig.

Jag trodde att Findus var en riktigt surgubbe som inte tyckte om mig, men jag lärde mig ganska fort att han faktiskt var en väldigt snäll farbror. Ibland kunde han till och med tvätta mig och leka lite med mig.

Findus tvättar mig


Findus och jag myser lite
Två år gick och min matte började bli lite tjock om magen tyckte jag. Och en dag kom hon hem och hade en sån där hemsk, liten och stygg tvåbening med sig hem. Men Findus sa till mig att så länge den där lilla tvåbeningen var så där pytteliten var han inge farlig för mig. Det blev värre när tvåbeningen blev lite större. Jag blev lite lugnare iallafall för Findus verkade veta vad han pratade om. Han hade visst haft bättre erfarenheter av dom där små. När tvåbeningen växte upp blev det Findus som fick ta sig an honom. Felix och jag bosatte oss helst under soffan när den där orkanen David dök upp och härjade. 

David och Findus

Åren gick och sen hände det som matte alltid hade fasat för. Findus fick en stroke eller hjärtattack och dog helt plötsligt i Mars 2009. Matte blev helt förstörd. Felix och jag blev också ledsna och sörjde honom i en månad. Det blev så tomt utan honom, det märktes inte att det bodde två katter till här. Findus var mycket stor och tog stooor plats, inte bara kroppsligt utan även som person. Ingen av oss rörde hans matskål fast matte lät den stå kvar framme, inte ens om våra egna skålar var tomma gick vi och åt ur hans skål. Och hans sovplats uppe vid mattes huvudkudde var det ingen som gjorde anspråk på. Inte ens i dag i tassandets stund har någon övertagit den platsen. Så stor var Findus.

Ett år senare, i Oktober, blev Felix sjuk och matte hämtade en bur och stoppade in honom i och åkte till stickisarna med honom. Men Felix kom aldrig hem igen. Stickisarna talade om för matte att han hade njursvikt, var uttorkad och han hade troligen cancer. Så jag blev själv. 

Findus och Felix














Och jag grät, jamade och tjatade på matte att jag ville ha en kompis för jag blev så ensam! Matte sa flera gånger att hon blev något som hette nervklen på mitt jamande och tjataden. Tillslut tröttnade hon och den 13 April hämtade hon den där buren igen. Jag blev orolig och funderade om hon skulle åka iväg med mig och jag aldrig skulle få komma hem mer. Men hon åkte iväg med den där buren helt tom. Och sen kom hon hem med en annan katt där i. Det var en 3 år yngre kille med vit och lång päls.

Jag gjorde som Findus gjorde när jag flyttade in här. Jag stegade morskt fram till nykomlingen och fräste: "Det är jag som är basen!" Men han bara stog och glodde fånigt på mig. Jag blev lite osäker och försökte med samma sak igen, fast jag tog i lite mer. "Det är jag som är basen!" Men han stog fortfarande bara och tittade dumt på mig. Då tog jag i ända från tårna och röt i: "DET ÄR JAG SOM ÄR BASEN!" Då vände han rumpan åt mig och gick därifrån!? Hrmpf... en sån fräckhet!
I tre dagar gick jag och fräste och morrade mig hes i mina försök att tala om för honom att det var jag som var basen, men han brydde sig inte alls! När jag gav upp kom han fram och talade om att han var döv.....
Nu har Morris bott här i 10 månader och vi kommer väldigt bra överens. Och som den snälla dam jag faktistk är så har jag tagit mig an och lekt med honom också.
Eftersom att han var döv så antog jag att han inte visste hur man lekte heller så jag började från början och introducerade ett snöre för honom. Och förklarade grundligt hur man gör när man leker med dom.

Det här är ett snöre....

Men det är absolut roligast att leka kurragömma med honom. Då gömmer jag mig bakom en dörr, runt ett hörn eller nåt sånt och när han kommer och jamar och letar mig hoppar jag på honom bakifrån och skrämmer honom. *hihihi* Det är lika kul varje gång! Han hör ju inte mig. Jaa, jag vet... jag är stygg. >:]
Hur som jam, nu är det faktiskt lite synd om Morris. Han är inte så pigg just nu.
När han flyttade in hos oss var han väldigt mager och lossade mycket päls så matte köpte foder som var bra mot sånt. Och han blev mycket bättre. Sen märkte matte att han började bli väldigt geggig i ögonen och funderade på om han kanske hade någon ögoninfektion. Kort därefter slutade han äta mat också och satt bara och tittade på maten. Matte blev lite orolig och ringde stickisarna och sen hämtade hon den där buren igen. Och nu blev jag riktigt orolig att jag skulle bli ensam igen faktiskt. Men Morris kom hem igen och jag blev så glad att jag sprang fram till honom och tvättade honom lite och gjorde en nosologisk undersökning på honom så att jag visste att alla delar av Morris följde med hem.

Morris berättade om sitt besök hos stickisarna. Dom hade tagit på honom en svart huva och gjort honom både blind och döv och han blev jätterädd. Så huvan fick dom ta av honom innan dom stack honom i vänster ben och tog en massa blod från honom. Men några dagar senare ringde stickisarna och ville att han skulle komma tillbaks nästa vecka och göra något som hette ultraljud på njurarna. Undrar just vad det kan vara ja..... Tills dess får han äta speciell mat som ska vara bra för honom. Jag har tjyvsmakat lite och den var god. Ja och det är väl ungefär där vi är just nu. Jag är ju lite orolig för honom.. tänk om jag blir själv igen?
Det vill jag inte! Jag är så nöjd med Morris som sällskap och hoppas att han blir frisk snart.
Eller tänk om husse kommer hem med en sån där stor och skällande fyrbening!? Hemska tanke!


- Maja








lördag 11 februari 2012

Nu...

Äntligen har matte fått igång våran blogg! Det tog bara sisådär 10 månader.....
Nåjam. Vi heter iallfall Maja och Morris och i den här bloggen hoppas vi att matte ska tassa ner våra hyss i.

Morris
Maja